Patafysisk Antologi

'

'

'

'








Alfred Jarry

Spekulationer
DE NYA FRIMÄRKENA

En av människans vidskepelser, när hon vill förmedla sig med närstående som tillfälligtvis befinner sig långt borta, är att i springor ad hoc, liknande avloppsöppningar, kasta ned det skrivna uttrycket för sin ömhet, efter att med någon allmosa ha uppmuntrat den annars så olycksbringande tobakshandlaren, och i gengäld ha mottagit små bilder som utan tvivel är välsignade och som man andaktsfullt kysser där bak. Detta är inte platsen att kritisera det ologiska i detta förfaringssätt, det är odiskutabelt att fjärrkommunikation är möjlig genom dessa medel.

Detta bruk är säkerligen mycket gammalt, ty de små figurerna - frimärkena, för att kalla dem vid deras namn - är ytterst välkända. Vi blev följaktligen obehagligt överraskade för några dagar sedan, när en tobaksförsäljare i utbyte mot våra femton centimes av prima koppar lämnade oss en ny avbild, och vi greps av samma bestörtning som om han hade givit oss ett falskt mynt. Det tjänade ingenting till att vi framhöll för handlaren att hans femtoncentimes frimärke var föga behagligt att se på och att vi inte trodde att han skulle sälja lika mycket av det som av det andra. Förgäves vädjade vi till hans moralkänsla, ty vinjetten föreställer en ganska beklaglig scen: en blind dam med armen i band sitter på en fältstol och försöker beveka de förbipasserande med hjälp av ett plakat som lovar männen fullständig rätt att förfoga över hennes person; ovanför henne svänger en lykta med numret på huset. För utlänningar uppgår priset ända till tjugofem centimes, fastän det alltjämt är samma dam.

Vad gäller frimärkena på 40, 50 centimes och 1 franc, till formed breda som pärmen på ett fotografialbum och överdådigt tryckta i två färger, så har vi inte kunnat gissa deras användning. Det berättas att slösaktiga gamlingar betalar ända upp till två och fyra francs för lyxexemplar av dessa.

Frimärkena på 1, 2 och 5 centimes tycks räcka till för alla ändamål: deras ram i form av en bevingad hästsko gör dem ägnade att tjäna som emblem åt hovslagaren likaväl som exlibris åt poeten, det sistnämnda med tanke på Pegasen. Vi vill i alla händelser livligt tillråda att frimärkena på två och fyra francs ersättes med det erforderliga antalet encentimesmärken.

Skattebetalarna, som avlönar en polismakt för att förfölja försäljarna av genomskinliga kort, köper och sprider detta skräckmuséum; de köper dem och - när det är så enkelt att spotta på dem! - slickar dem.

[La Revue Blance, 15 januri 1901.]
　

BOK: Patafysisk antologi, redigerad av Claes Hylinger i det 100:e året av den Patafysiska Eran. Bo Cavefors Bokförlag, Lund 1973. 212 sidor. Överdådigt illustrerad. I antologin medverkar: Alfred Jarry, Boris Vian, Leonardo da Vinci, Charles Cros, Lewis Carroll, Marcel Schwob, Raymond Roussel, Raymond Queneau, Jean Ferry, Stefan Themerson, Hans Härlighet Vicekuratorn Opach, m.fl, m.fl., m.fl.

Patafysisk antologi gavs ut i nära samarbete med Collège de Pataphysique, Paris.
Patafysisk antologi gavs ut i 3 editioner: 1) normal svensk upplaga, ca 1.200 exemplar; 2) den svenska inlagan omgiven av ett specialdesignat franskt omslag (se illustration...) i ca 100 exemplar, avsedd för medlemmarna i Collège de Pataphysique; 3) den svenska inlagan omgiven av ett specialdesignat silverfärgat omslag, en edition omfattande 20 exemplar, avsedd för styrelsemedlemmarna i Collège de Pataphysique, Claes Hylinger samt förläggaren (mitt exemplar finns sedan några år i Cavefors-samlingen vid Språk- och Litteraturcentrum vid Lunds Universitet).