Sunday, 18 January 2015

Eva Hjelmström om "Strindbergsutgåvan". - Riksdagens protokoll 1980/81:62






Observera att dokumentet är inskannat och att det kan förekomma fel i texten nedan. Kontrollera därför alltid texten mot pdf-filen till höger eller den tryckta versionen.


Riksdagens protokoll 1980/81:62

Måndagen den 19 januari
Kl. 13.00
1          § Föredrogs och hänvisades
Motionerna
1980/81:288 fill finansutskottet 1980/81:289-294 till skatteutskottet 1980/81:295 fill justitieutskotfet 1980/81:296 till utrikesutskottet 1980/8];297-302 fill socialförsäkringsutskottet 1980/81:303-305 till socialutskottet 1980/81:306-308 fill kulturutskottet 1980/81:309-312 fill utbildningsutskottet 1980/81:313-316 till trafikutskottet 1980/81:317-321 fill jordbruksutskottet 1980/81:322-326 fill näringsufskottet 1980/81:327-330 till arbetsmarknadsutskottet 1980/81:331 och 332 till civilutskoftef 1980/81:333 fill finansutskottet 1980/81:334 fill skatteutskottet 1980/81:335 till socialförsäkringsutskoftet 1980/81:336 till näringsutskottet 1980/81:337 fill arbetsmarknadsutskottet 1980/81:338 fill jordbruksutskottet 1980/81:339 till arbetsmarknadsutskottet
2          § Anmäldes och bordlades
Motionerna
1980/81:340 av Margareta Andrén och Jörgen Ullenhag om slopande av övre
åldersgräns för innehav av offentliga uppdrag 1980/81:341 av Sture Palm och Anita Gradin om information rörande
samhällsekonomin 1980/81:342 av Lars Werner m. fl. om övergång fill republik 1980/81:343  av  Sture   Palm  och   Fnda   Berglund om  förvaltningen   av
Rosersbergs slott 1980/81:344 av Gunnar Nilsson m. fl. om slopande av rätten till avdrag vid


Nr 62
Måndagen den 19 januari 1981


Nr 62
Måndagen den 19 januari 1981
Anmälan av inter­pellation
 
inkomsttaxeringen för skadestånd enligt medbestämmandelagen 1980/81:345 av Allan Ekström m. fl. om fängelsestraff för ungdomar 1980/81:346 av Blenda Littmarck om häktning av narkotikamissbrukare 1980/81:347 av Blenda Littmarck om ändrade regler för inställelse till
broffmålsförhandling 1980/81:348 av Blenda Littmarck om permissioner för narkotikamissbrukare
som intagits på kriminalvårdsanstalf 1980/81:349 av Eric Holmqvist m.fl. om säkerhets- och försvarspolitiken 1980/81:350 av Görel Bohlin m.fl. om arbetsskadeförsäkringen 1980/81:351 av Blenda Littmarck och Gullan Lindblad om uttagandet av
vårdavgift för folkpensionär vid intagning pä kriminalvårdsanstalt 1980/81:352 av Kerstin Anér om genefisk manipulation på människor 1980/81:353 av Göran Karlsson m. fl. om ökat anslag fill beredskapslagring
för hälso- och sjukvården 1980/81:354 av Roland Sundgren m. fl. om anslag fill handikapp-, bredd- och
motionsidrott 1980/81:355 av Stig Alemyr m.fl. om statsbidragen till grundskolan och
gymnasieskolan 1980/81:356 av Stig Alemyr m. fl. om bidrag till utbildning av fackliga
skolinformatörer m. m. 1980/81:357 av Jörn  Svensson  m.fl.   om  utbildning  av  datapersonal  i
offentlighetsrätt 1980/81:358 av Lars Werner m. fl. om förbud mot engångsförpackningar av
aluminium 1980/81:359 av John Andersson om gruvnäringert i Västerbottert 1980/81:360 av Hugo Bengtsson om eft forsknings- och utvecklingsinstitut för
energisektorn 1980/81:361 av Lars Werner m. fl. om förbättrad tandvård 1980/81:362 av Lars Werner m. fl. om ökad utbildning av tandhygienister


3 § Anmälan av interpellation
Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits till kammar­kansliet
den 16 januari
1980/81:82 av Eva Hjelmström (vpk) fill utbildningsministern om den planerade nya Strindbergsutgåvan, m. m.:
 
"Caveforsaffären kommer aft gå till rättshistorien som ett exempel på skador förorsakade av räftsövergrepp och oskicklig ämbetsutövning." Så inleder Harry Järv en artikel om mordet på Cavefors förlag - en unik infe bara rättshistorisk utan än mer kulturpolitisk skandal i värt land.
 
Bokbranschen står i dag inför en allvarlig kris. Den seriösa litteraturut-givningen har trots det statliga litteraturstödet förlorat större och större del av marknaden, och de böcker som ges ut med statligt stöd får allt svårare aft nå ut fill läsarna. Bokhandeln säljer allt färre titlar i allt större upplagor samtidigt som bokklubbarnas försäljning vuxit sä snabbt atf den nu uppgår till mer än hälften av allmänlitteraturen.
 
Kommersialismen breder ut sig alltmer också inom litteraturens område. Endast det som är lönsamt för de större företagen har en möjlighet att nå spridning och komma ut. Detta återverkar på hela det svenska kulturlivet och vårt kulturarv.
 
Cavefors bedrev en unik verksamhet. I sin strävan aft inte bara se kortsiktigt ekonomiskt, utan på ett annorlunda och för samhället värdefull-lare sätt, liksom i sin strävan att uteslutande söka ge ut väsentliga, ofta inopporfuna böcker, har han på ett särskilt sätt bidragit till aft hålla debatten levande, berika kulturlivet och vidga yttrandefriheten i värt land. Förlaget gav sålunda ut infe bara tunga, krävande böcker, förankrade i europeisk tradition, såsom Gramsci och Althusser, utan också kvalificerad skönlitte­ratur av bl. a. Pablo Neruda och Peter Weiss.
 
Mordet på Cavefors skedde i korthet i två steg. Redan 1976 påbörjade Cavefors ett arbete avseende Strindbergsutgåvan. Alla handläggande instanser, kulturrådet. Strindbergssällskapet och Statskonsult var ense om aft Cavefors borde ges denna möjlighet. Men Birgit Rodhes sista ämbets-handling som chef för kulturrådet var atf riva upp kulturrådefs beslut.
 
Nästa steg i kulturmordef var de räftsövergrepp som företogs mot Bo Cavefors, hans familj och vänner. Bo Cavefors har senare frikänts på så gott som samtliga anklagelsepunkter utom på en, som ytterst föranletts av åtgärder från Bo Cavefors sida, vilka får betraktas som uttryck för okunnighet och omtanke om dem det gällde. Han hade då bl. a. suttit fängslad under nio dygn.
 
Mot bakgrund av det anförda hemställer jag atf till utbildningsministern få ställa följande frågor;
 
1.  Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av kulturrådets beslut om Strindbergsutgävan?
 
2.  Enligt vilka kriterier förvägras förlag statlig kreditgaranti - i bestäm­melserna om statligt litteraturstöd anges ju målsättningen vara att främja mångsidighet och kvalitet i utgivningen?


Nr 62
Måndagen den 19 januari 1981
Anmälan av inter­pellation

Nr 62
Måndagen den 19 januari 1981
Meddelande om frågor


4 § Meddelande om frågor
Meddelades att följande frågor framställts
den 16 januari
1980/81:222 av Karin Nordlander (vpk) fill arbetsmarknadsministern om anställningsskyddet vid inskränkning av industriföretags verksamhet;
De småländska glasbruken har sedan länge befunnit sig i kris. 1 början av 1960-talet fanns drygt 4 000 anställda på mer än 40 glasbruk. I dag finns ca 1 600 arbetare och tjänstemän på 15 glasbruk.
Nu är det dags för ytterligare minskning av arbetskraften, det gäller Boda glasbruk. Här använder nu företaget också en helt ny metod när det gäller att minska antalet anställda.
Styrkt av SAF:s och den borgerliga regeringens propåer om en översyn av trygghetslagarna, som påstås vara ett hinder för företagens "rationalisering­ar", har nu företaget Boda Glasbruk ställt ultimatum. Får inte företaget behålla just de anställda det vill ha kvar, läggs hela bruket ner. Detta är de alternativ den fackliga organisationen har att ta ställning till vid MBL-förhandlingar.
Med hänvisning till det anförda vill jag till arbetsmarknadsministern ställa följande fråga;
Vill statsrådet medverka till lagändring som förhindrar att en företagsled­ning enligt vad som här anförts genom subjektivt urval minskar arbetskraften på eft sätt som infe synes vara förenligt med principen i lagen om anställningsskydd och medbestämmandelagen?
1980/81:223 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) till budgetminisfern om skattebefrielsen för aktieägarna i Beijerinvest:
Vilka är regeringens motiv för att bevilja aktieägarna i Beijerinvest halv befrielse från realisationsvinstskatt i samband med Volvos köp av Beijerin­vest?


1980/81:224 av Lena Öhrsvik (s) till industriministern om verksamheten vid Boda glasbruk:
Kosta-Bodakoncernen har nyligen avskedat ca 70 anställda vid Boda glasbruk.
Med hänvisning fill riksdagens tidigare uttalade målsättning om bevarad sysselsättningsnivå inom den manuella glasindustrin vill jag ställa följande fråga fill industriministern:
Ämnar industriministern vidta någon särskild ägärd med anledning av detta?


den 19 januari                                                                               Nr 62
Måndagen den
1980/81:225 av Sven-Erik Nordin  (c) till  kommunikationsministern om     m -            moi
 '                                                                                                    19 januari 1981
remissbehandlingen av sjöfartsverkets perspektivplan för hamnväsendet;       _
Sjöfartsverkets perspektivplan för hamn väsendet är f. n. föremål för     Meddelande om
remissbehandling.
                                                                          frågor
Perspektivplaneförslagef innebär att endast 22 hamnar, benämnda bas­hamnar, beaktas i den fortsatta statliga planeringsverksamheten. Resterande ca 30 kommunala hamnar samt de privata lastageplatserna skall dä inte längre inkluderas i den statliga isbrytningen, lotsningen och utprickningen av farleder.
Perspektivplanen innebär således en genomgripande förändring inte bara av hamnverksamheten som sådan utan också för industrilokaliseringen och regionalpolitiken i stort.
Med hänsyn fill frågans stora räckvidd och betydelsen av att väl underbyggda remissvar skall kunna utarbetas vill jag ställa följande fräga till kommunikationsministern:
Är kommunikationsministern beredd atf medge förlängning av remissti­den beträffande sjöfartsverkets perspektivplan för hamnväsendet?
5§ Kammaren åtskildes kl. 13.02.
In fidem
SUNE K. JOHANSSON
/Anne-Vera Hellerstedt

No comments: