Bo I. Cavefors : Dröm (1 & 2)

Bo I. Cavefors

DRÖM (1)

　
...drömmen från i natt:
jag ligger
naken
i en bred dubbelsäng
med två madrasser...
jag ligger
i skrevan
mellan de båda
madrasserna och
känner, i
kroppen, skrevan, som
skiljer de båda
madrasserna åt,
samma sak
men tvärtom, som
när
man sitter naken
i en fåtölj
med skyddsöverdrag
och där en vikning
av skyddsöverdraget
gnager sig in i kroppen,
in i köttet...
jag försöker
flytta över
min kropp
från den ena kvinnan
till den andra
kvinnan
för att undvika
skrevan mellan
madrasserna...
två vita mjuka
kvinnor,
den ena ligger vid
min vänstra och
den andra ligger
vid min högra
sida
och båda
smeker mig
kysser mig
runkar mig
suger mig...
hotellrum,
säng,
ett bord vid sängens
fotända,
ett stort klädskåp
med spegel...
plötsligt
står en vuxen man
bredvid sängen,
mellan skåpet
med spegel
och sängen...
han börjar klä av
sig... när skjortan
åkt av
ser jag
att han har
kraftig mörk
hårväxt
på bröstet och
axlarna,
ner över överarmarna...
jag skriker
till honom
att
han skall försvinna,
att receptionen finns
där nere,
på bottenvåningen,
att han blir
betjänad om han
uppsöker receptionen,
uppsöker receptionen,
uppsöker receptionen...
mannen med det håriga
bröstet
och de stora bruna
bröstvårtorna
försvinner
ur drömbilden...
de båda kvinnorna
fortsätter
inspektera min kropp...
plötsllgt
kommer in genom
dörren till
hotellrummet
ett väsen med
mänskliga drag...
ett mellanting
mellan människa
och amöba,
eller ballong...
väsendet
rör sig som
en människa...
blir alltmer
uppblåst, allt
större...
skiftar från grönt, till gult,
till rött, till blåsvart,
ställer sig
på bordet,
tar över
bordet vid
sängens fotända,
fyller hela rummet
med sin volym...
bereder sig
att kasta sig
över de båda
kvinnorna och
mig,
i sängen...
jag skriker
"goliat goliat
goliat",
reser mig
på armbågarna,
halvvägs...
vaknar
är sårig i halsen,
har
tydligen,
skrikit högt...
täcke och
kuddar, kastade i
oordning,
täcker mitt
bröst
och mitt huvud...
jag är
varken
skräckslagen,
svettig eller
gråtfärdig...
bara stilla ro
och förvåning...
de båda
kvinnorna
finns inte
kvar...
hotellrummet?
vem är goliat?
vilka är kvinnorna?
endast
erektionen
lever...

+

DRÖM (2)

”du som tror på gud…”…

säger han -

det vidriga hånleendet,

elakheten…

jag trodde

detta tillhörde

det förflutna, att

detta lagts

bakom mig…

har överlevt

alla decennierna

efter barndom och

tonåren…

men:

plötsligt en natt

drömmer jag verkligheten:

”du som tror på gud”…

det vidriga hånleendet

dyker upp

natt efter natt,

letar sig in

i mig under

dagarna…

…outhärdligt

+

Collage, Grains of Dream, av Leif Holmstrand