…ett
strandfynd, uttorkad knotig trädgren… 230 mm… ursprungliga formen bevarad men
ytan har vattnet smekt len som hud... längst ut på skanörs revlar, mitt i
havet… naken… tidig morgon… hav och himmel flyter samman, det finns ingen
horisont… öresundsbron svagt tecknad, blyertsgrå… vacker… ensamheten och
nakenheten, onanerandet, är härute som skönast… näsduken jag virat om
nyckelknippan och id-kortet tillhörde anders, mormors bror… trygghet…
+
No comments:
Post a Comment